Tidiga År och Utbildning
Lars Göran Tomas Lambertz, född den 17 februari 1950 i Kisa, Östergötlands län, har haft en lång och framstående karriär inom det svenska rättsväsendet. Hans juridiska bana inleddes efter politisk aktivitet i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) och fullgjord värnplikt vid Tolkskolan.
Lambertz avlade sin juristexamen vid Uppsala universitet år 1976 och fortsatte sedan att bidra till den juridiska världen både som lärare och tingsnotarie innan han avancerade i sin karriär.
Göran Lambertz – Jurist och Ämbetsman med Kontroversiell Karriär
Lambertz har varit en central figur i flera juridiska och samhällsdebatter i Sverige. Hans arbete har präglats av både framgångar och kontroverser, vilket har bidragit till en komplex och diskuterad profil som jurist och ämbetsman.
- Utbildning och tidig karriär
- Politisk aktivitet i SSU
- Värnplikt vid Tolkskolan
- Juristexamen vid Uppsala universitet
- Professionell karriär
- Lärare i juridik
- Tingsnotarie
- Ytterligare framsteg inom juridiken
- Kontroverser
- Debatter i juridiska och samhällsfrågor
- Komplex profil som jurist och ämbetsman
| Födelsedatum | Utbildningsinstitution | Politisk aktivitet | Professionell karriär |
|---|---|---|---|
| 17 februari 1950 | Uppsala universitet | SSU | Lärare, Tingsnotarie, Ämbetsman |
Från Hovrättsassessor till Justitiekansler
Efter att ha blivit hovrättsassessor i Svea hovrätt, övergick Lambertz till att arbeta på Justitiedepartementet. Han gjorde en snabb karriär och blev departementsråd och chef för enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt. År 1997 utsågs han till rättschef med ansvar för civilrättslig lagstiftning, en position han innehade fram till han blev justitiekansler år 2001.
Tiden som Justitiekansler och Justitieråd
Under perioden 2001–2009 tjänstgjorde Lambertz som justitiekansler, en roll som gav honom stort inflytande över det svenska rättsväsendet. Efter denna period tog han steget upp till att bli justitieråd i Högsta domstolen, en position han behöll fram till sin pensionering år 2017.
Öppen Kritik mot Rättsväsendet
Lambertz har inte varit främmande för att rikta hård kritik mot det han sett som brister i det svenska rättsväsendet. I en uppmärksammad intervju i Sveriges Radio år 2006 uttalade han sig om fall där han ansåg att oskyldiga dömts. Denna kritik möttes av motstånd från dåvarande rikspolischefen och Polisförbundets ordförande, vilka ifrågasatte Lambertz påståenden.
Engagemanget i Fallet Veija Borg
Ett av Lambertz mest noterbara engagemang var i fallet med den livstidsdömde Veija Borg. Lambertz tog aktiv del i att hjälpa Borg att skriva en resningsansökan, ett agerande som väckte debatt och kritik från bland andra den dåvarande riksåklagaren. Trots engagemanget och den initiala övertygelsen, erkände Lambertz senare att han känt sig lurad av Borg.
Granskningen av Thomas Quick-fallet
Som justitiekansler utredde Lambertz omständigheterna kring Thomas Quick, även känd som Sture Bergwall, och om det fanns behov av att granska utredningarna. Han kom fram till att det inte fanns skäl för en ny granskning eller förundersökning, ett beslut som senare skulle bli föremål för kritik då Quick frikändes från de mord han tidigare blivit dömd för. Lambertz har dock stått fast vid sin bedömning från 2006.
Kontrovers kring Palmemordet
Som justitiekansler fattade Lambertz beslut som var baserade på hans personliga övertygelse om att Christer Pettersson var skyldig till Palmemordet. Detta ställningstagande och de efterföljande avskrivningsbesluten har varit föremål för diskussion, särskilt efter att Lambertz ändrade uppfattning om Petterssons skuld.
Debatten om Quick och Quickologi
I en debatt med kriminologen Leif GW Persson i SVT:s Aktuellt försvarade Lambertz vissa av de fällande domarna mot Bergwall. Han har även i en artikel i Dagens Nyheter hävdat att det finns övertygande bevis för Bergwalls skuld i vissa mord. Denna ståndpunkt har Lambertz vidareutvecklat i sin bok Quickologi, där han argumenterar mot den bild av Quicks oskuld som presenterats av journalisten Hannes Råstam.
Liknande artikel Hanna Hedlund.
Senare År och Aktuella Åsikter
Efter sin pensionering har Lambertz fortsatt att vara en aktiv röst i debatten kring rättsväsendet och dess fall. I samband med nya utvecklingar i Palmemordet och inför åklagare Krister Peterssons beslut i åtalsfrågan 2020, har Lambertz uttryckt sina tankar om den misstänkte Skandiamannen (Stig Engström) och hans potentiella inblandning i mordet.
Läs även artikeln Ann Zacharias.
Related posts:
- Göteborgs klimatproblem ska begravas på 2 600 meters djup - 30 april, 2024
- Audi expanderar med nya modeller - 30 april, 2024
- Erik Haara är ny vd på Trä- och Möbelföretagen - 30 april, 2024