Rekord i resandet – men reser svenskarna verkligen mer på hemmaplan?

Svensk turism slår nya rekord år efter år. Men bakom de glänsande siffrorna döljer sig ett skifte: det är i allt högre grad de utländska besökarna som driver tillväxten, medan svenskarnas eget resande inom landet har planat ut. Samtidigt växer nya destinationer fram i norr – och få så snabbt som Höga kusten.

En bransch som aldrig varit större

Svensk besöksnäring befinner sig i ett historiskt uppsving. Den totala turismkonsumtionen i Sverige uppgick 2025 till 504 miljarder kronor – den högsta nivån sedan före pandemin och femte året i rad med tillväxt. Turismen står i dag för knappt 2,8 procent av Sveriges BNP och sysselsätter i genomsnitt omkring 155 000 personer.

Sommaren 2025 blev den starkaste turistsommaren i svensk historia. Under juni, juli och augusti registrerades 30,8 miljoner kommersiella gästnätter – det vill säga övernattningar på hotell, campingar, vandrarhem och stugbyar. Det var en ökning med 3,4 procent jämfört med sommaren innan och ny toppnotering i statistiken. Också vintersäsongen pekar uppåt: 22,1 miljoner gästnätter registrerades vintern 2025–2026, tre procent fler än året före.

Siffrorna är imponerande. Men de rymmer en mer mångbottnad historia än rubrikerna antyder.

Mer eller mindre på hemmaplan?

Frågan om svenskarna reser mer eller mindre inom landet har inget rakt svar – det beror på vilket år man jämför med.

I rena tal dominerar svenskarna fortfarande hemmaplan. Under rekordsommaren 2025 stod inhemska resenärer för 21,1 miljoner av gästnätterna, mot de utländska besökarnas 9,4 miljoner. Den inhemska turismkonsumtionen landade på 363 miljarder kronor, klart mer än de utländska besökarnas bidrag. Svensken på campingen eller i sommarstugan är alltjämt besöksnäringens ryggrad.

Men tar man ett par steg tillbaka framträder ett tydligt skifte. Under pandemiåren 2020 och 2021 tvingades svenskarna att stanna hemma, och ”hemestern” tog fart på allvar. När gränserna åter öppnades vände många tillbaka till utlandsresorna. Mätt mot 2019 års nivå har den inhemska turismen faktiskt minskat något – samtidigt som den utländska turismen i Sverige har vuxit med närmare 14 procent under samma period. Det är med andra ord de internationella besökarna, inte svenskarna själva, som lyfter den svenska statistiken till nya höjder.

Mönstret håller i sig. Både under sommaren och vintern 2025 växte de utländska gästnätterna betydligt snabbare än de svenska – under sommaren med nästan nio procent mot drygt tre. Under vintersäsongen har de utländska övernattningarna ökat med hela 59 procent sedan 2022.

Bakom det ligger också en seglivad obalans: svenskar spenderar fortfarande mer på resor utomlands än vad utländska besökare lägger i Sverige. År 2025 uppgick den så kallade nettoexporten av turism till minus 33 miljarder kronor. Bilden är alltså dubbel. Svenskarna reser flitigt i sitt eget land – men vår reslust dras samtidigt utåt, mot Medelhavet och världen bortom, så fort tillfälle ges. Branschens motor har blivit allt mer internationell.

En nyansering kommer från Visit Sweden, som påpekar att osäkra tider tenderar att göra resenärer mer hemkära. I en orolig omvärld väljer många att resa oftare men kortare, närmare hemmet – ett beteende som gynnar både svensk närturism och Norden som helhet. Hur den kraften står sig mot den återvunna utlandslusten lär avgöra kurvornas riktning de kommande åren.

Var reser vi då?

Sveriges turistkarta domineras av de tre storstadsregionerna. Stockholm, Göteborg och Malmö toppar listan över landets största destinationer sett till antal gästnätter, följda av Dalarna och Kalmar län. Under sommaren 2025 var Västra Götaland störst med 5,5 miljoner gästnätter, tätt följt av Stockholm med 5,2 miljoner.

Men de absoluta talen ger inte hela bilden. Räknar man gästnätter per invånare ritas en helt annan karta, där de glesare befolkade län som lever på turism hamnar i topp. Under sommaren hade Gotland och Kalmar flest gästnätter per invånare, medan fjäll-länet Jämtland dominerade vintersäsongen. Det är skillnaden mellan en stad som råkar vara stor och en plats som verkligen lever på sina besökare.

De utländska gästerna har delvis egna favoriter. När Visit Sweden lät kartlägga vad potentiella besökare i nio länder helst vill se, hamnade Stockholm, Göteborg med Bohuslän samt Lappland högst upp. Den svenska naturen, lugnet och bilden av en trygg, jämställd och prisvärd destination återkommer som starka dragningskrafter – många uppfattar tvärtemot ryktet inte Sverige som ett dyrt resmål.

Det som däremot sticker ut i den färska statistiken är var tillväxten är som starkast. Det är inte storstäderna som växer snabbast, utan Norrland. Under sommaren 2025 hade Västernorrland, Gävleborg och Västerbotten den kraftigaste ökningen av samtliga län. Och mitt i Västernorrland ligger den destination som kanske bäst symboliserar den förskjutningen norrut.

Höga kusten – norra Sveriges raket

Få svenska resmål växer just nu så snabbt som Höga kusten. Under 2025 noterade destinationen 749 868 gästnätter, en ökning med drygt 14 procent jämfört med året innan – mer än fyra gånger den nationella tillväxttakten. Västernorrland som helhet hade en av landets starkaste utvecklingar under sommaren, med en uppgång på närmare tolv procent.

Vad är det då som lockar? Svaret stavas till stor del natur av ett slag som inte finns någon annanstans. Höga kusten, i Ångermanland mellan Härnösand och Örnsköldsvik, skrevs in på Unescos världsarvslista år 2000. Skälet är geologiskt: ingen annanstans på jorden har landhöjningen efter den senaste inlandsisen varit så stor. Sedan havet började bearbeta landskapet har marken stigit hela 286 meter i förhållande till dagens havsnivå, och processen pågår fortfarande – landet reser sig alltjämt med ungefär åtta millimeter om året. Resultatet är ett dramatiskt landskap med branta klippor, djupa sprickdalar och berg som störtar rakt ner i Bottenhavet.

Kring den berättelsen har en hel besöksnäring vuxit fram. Skuleskogens nationalpark med den mäktiga klyftan Slåttdalsskrevan, fyrön Högbonden, fiskeläget Ulvön med sin surströmmingstradition och den eleganta Höga kusten-bron över Ångermanälven har gjort området till ett av landets mest omtalade naturresmål. Att destinationen dessutom marknadsförs som ett ”världsarv på hemmaplan” – en exotisk upplevelse utan långresa – ligger väl i linje med den närturism som experterna tror på. Mer om Höga kusten finns att läsa på highcoastguide.com.

Höga kusten illustrerar därmed två trender på en gång: dels förskjutningen av tillväxten från storstad till norrländsk natur, dels idén om att den stora reseupplevelsen inte måste ligga på andra sidan jordklotet.

Vad händer härnäst?

Den svenska besöksnäringen går in i framtiden med medvind men också med frågetecken. Tillväxten är allt mer beroende av internationella besökare, vilket gör branschen känsligare för det geopolitiska läget, världsekonomin och hur lätt det är att ta sig till Sverige med flyg, tåg och färja. Säsongsberoendet är fortsatt stort – ungefär två av fem gästnätter görs under de tre sommarmånaderna – och utanför högsäsong står många bäddar tomma.

Samtidigt finns en tydlig möjlighet i det som händer i norr. När resenärer söker sig bort från trängseln och mot orörd natur, och när närturism blir ett svar på en orolig omvärld, står destinationer som Höga kusten väl rustade. Frågan för de kommande åren är inte om svensk turism fortsätter att slå rekord, utan vem som kommer att fylla bäddarna – och var i landet de väljer att lägga huvudet.

Fakta: Svensk turism i siffror (2025)