Januari 2026 har redan bjudit på de högsta elpriserna på flera år i stora delar av Sverige. Nu varnar elhandelsbolaget Bixia för en fortsatt kraftig uppgång under första kvartalet – med prisökningar på mellan 37 och 312 procent jämfört med samma period 2025. Den största chocken väntas i norr (SE1 och SE2), medan södra Sverige får en mildare men ändå märkbar höjning. Samtidigt mildras effekten av sänkt elskatt och högkostnadsskydd – men för många hushåll kan räkningen ändå kännas tung. Vad ligger bakom, och hur ser resten av året ut?

Januari redan dyr – och våren blir värre

Elpriserna har rusat under inledningen av 2026, drivet av kallt väder, lägre vindkraftsproduktion och högre efterfrågan i Europa. I stora delar av landet ligger spotpriserna nu på nivåer som inte setts på flera år. Bixias prognos för januari–mars pekar på en dramatisk ökning jämfört med fjolåret:

Elområde	Genomsnitt Q1 2025 (öre/kWh)	Prognos Q1 2026 (öre/kWh)	Ökning (%)
SE1 (Luleå)	18	71	+294 %
SE2 (Sundsvall)	17	70	+312 %
SE3 (Stockholm)	64	98	+53 %
SE4 (Malmö)	80	110	+37 %

Dessa siffror är spotpriser före påslag, nätavgifter, skatter och moms. Den extrema ökningen i norr beror på att priserna där varit extremt låga historiskt tack vare vattenkraft, men nu pressas upp av kallt väder och minskad exportmöjlighet till söder.

Varför rusar priserna just nu?

Flera faktorer samverkar:

• Kallt och torrt väder: Låga temperaturer ökar uppvärmningsbehovet, samtidigt som vattenmagasinen inte fylls på lika snabbt.
• Låg vindkraftsproduktion: Vindstilla perioder minskar den förnybara tillförseln.
• Europeisk påverkan: Högre priser på kontinenten drar upp det nordiska systempriset via export.
• Begränsad överföringskapacitet: Flaskhalsar mellan norr och söder gör att södra Sverige inte kan dra full nytta av norra billiga elen.

Resultatet är att även norra Sverige, som brukar ha låga priser, nu får känna på en chock som tidigare främst drabbat SE3 och SE4.

Motmedel: Sänkt elskatt och högkostnadsskydd

Regeringen har infört två åtgärder för att dämpa effekten:

• Sänkt energiskatt: Från 1 januari 2026 sänks skatten med ca 10 öre/kWh (inkl. moms), från ca 55 öre till 45 öre/kWh för de flesta hushåll. Det ger en nettominskning på räkningen trots högre spotpris.
• Högkostnadsskydd: Aktiveras om medelspotpriset överstiger 1,50 kr/kWh (från nov 2025 till hela 2026). Staten täcker då en del av överskjutande kostnad.

Dessa åtgärder mildrar chocken betydligt för hushåll, men nätavgifter och påslag från elhandlare påverkas inte direkt. För företag och högförbrukare kan effekten vara större.

Hela 2026: Stabilare men regionala skillnader kvar

Bortom Q1 pekar de flesta prognoser (från Fortum, Godel, terminsmarknaden Nasdaq) på ett mer stabilt elår 2026 än 2025:

• Systempris runt 45–50 öre/kWh i snitt (något högre än 2025 men lågt historiskt).
• SE1/SE2: 30–45 öre/kWh (lite högre än 2025 p.g.a. kallare vinter men god vattenkraft).
• SE3/SE4: 60–80 öre/kWh (lägre än 2025 tack vare bättre överföring och vind).

Väder, kärnkraftsdrift och europeiska gaspriser blir avgörande. Många bedömare tror på ett ”normalt” år utan extrema toppar, förutsatt normal hydrologi och ingen ny kris i Europa.

Vad kan hushållen göra?

För att hantera höga priser:

• Jämför avtal – rörligt kan löna sig vid stabila priser, fast vid osäkerhet.
• Styr förbrukning till lågpristimmar (t.ex. natt/vindrika dagar).
• Investera i energieffektivisering (isolering, värmepump, solceller – trots minskat stöd).
• Bevaka högkostnadsskyddet om priset spikar.

Den nya elchocken i början av 2026 är reell – särskilt i norr – men mildras av politiska åtgärder. Långsiktigt ser 2026 ut att bli stabilare än de senaste åren, med fortsatta regionala skillnader. För många blir det en påminnelse om behovet av mer överföringskapacitet och diversifierad produktion för att undvika framtida rusningar.